Gröna ytor måste bevaras under pandemin

Grönområden måste bevaras särskilt under pandemin med hänsyn till Uppsalabors hälsa och överlevnad, skriver insändarskribenten.
Foto: Antonios Antoniadis

”Det är inte möjligt att bevara alla gröna ytor” skrev Erik Pelling, kommunstyrelsens ordförande och Ylva Stadell, ordförande i Plan – och byggnadsnämnden i UNT den 21/6. Tvärtom, nu ska de absolut bevaras och helst utökas.

Uppsala 26 juli 2020 07:00

Att bygga i stadens parker och grönområden ska alltid endast tillåtas i sista hand efter att man byggt på redan hårdgjorda ytor, renoverat och använt befintliga byggnader bättre. Nu har vi en pandemi som helt förändrat vår tillvaro. ”Coronapandemin belyser behovet av fler grönområden i städerna.” säger forskare vid Stockholm Resilience Centre, särskilt i förtätade städer. Det begränsar smittspridning och möjliggör social distansering, träning, rekreation och möten. 

Vi som är 70+ har följt Folkhälsomyndighetens råd och hållit oss hemma men också lytt rådet att röra oss ute i naturen för att stärka immunförsvaret och kunna hålla oss borta från farliga äldreboenden och plana ut smittkurvan. Ute måste vi vara i vår närmiljö, eftersom vi inte kan åka kollektivt till naturområden. Med andra ord; Luthagsbor ska kunna vara i Seminarieparken och Eriksbergsbor i Blodstensskogen och så vidare. Nu läser vi i UNT att mark- och miljödomstolen bestämt att Blodstensskogen ska sparas av hänsyn till cinnoberbaggens överlevnad. Bra. I Seminarieparken finns också sällsynta insekter. Två miljödomstolar har sagt att man inte får bygga bostäder där men det struntar kommunen i. Men nu är det corona som styr. Då ska grönområden bevaras även med hänsyn till Uppsalabors hälsa och överlevnad. 

Dessutom ska inga stadsträd tas ned, de renar luften i innerstaden. I sista Läkartidningen nr 28–32 står att luftföroreningar ökar risken att få covid-19. Kvarteret Hugin med stora träd nära Fyrisån bör inte bebyggas med stora kontorshus. ”Alla kontor som behövs i Sverige är redan byggda” sa deltagarna i Ingenjörsvetenskapsakademins projekt i februari om att dela lokaler, ledd av Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell, ”för kontor används bara till tio procent”. Men nu vill Vasakronan, markägare till Hugin, enligt detaljplanen bygga ”en stor andel kontor” i kvarteret. Förklara det.

Alla beslut om att bygga i grönområde och fälla träd i staden måste stoppas i flera år, tills pandemin är över. Därefter ska nya beslut tas för kommande pandemier och klimatkris. 

Under moratoriet, anståndet, kan alla i plan-och byggnadsnämnden läsa nya vetenskapliga artiklar om vikten av natur i stadsmiljön för hälsa och välbefinnande – det verkar ni inte ha hunnit.

Inger Sjöberg Stadplanegruppen, Uppsala Pensionärsföreningars samarbetsråd, UPS

Sista varvet för Seminarieparken?

Detta är en ledarkrönika. UNT:s ledarsida är liberal.

Ärendet är ett av de många som på sedvanligt vis processats i den kommunala beslutsordningen. Gången är densamma som i många andra byggärenden: ett förslag till detaljplan läggs, de politiska partierna reagerar och den lokala opinionen väcks. Beslut tas, överklagas, omarbetas och överklagas igen. Nu föreligger ett förslag om cirka 110 bostäder belägna invid den gamla fotbollsplanen i parken, bostäder som ska ligga i maximalt fem våningar höga byggnader, byggnader som i sin utformning ska harmoniera med den ursprungliga seminariebyggnaden.

Det senaste förslaget är mer diskret, jämfört med tidigare förslag. Bebyggelsen är hänsynsfullt utformad och hushöjd, placering på den stora tomten och påverkan på omgivningen har också tonats ned.  

Men vad hjälper det? Det blir likafullt en privatisering av ett stycke grön park i Uppsalas norra delar och samtidigt ett utraderande av en klassisk utbildningsmiljö i Uppsala. Den potential parken har för att bli en välbehövlig grön lunga i de norra stadsdelarna tas inte tillvara. 

Förutsättningarna för ett bygge är att ägaren av marken planerar för bostäder. Något annat är inte att vänta sig av ett byggnadsföretag som köpt tomten för att kunna förse Uppsala med bostäder. Så den första spiken i likkistan slogs ned redan när kommunen sålde marken till byggföretaget. Men mycket vatten har hunnit rinna under broarna över den intilliggande Fyrisån sedan dess och i dag finns en insikt om bristen på grönytor för allmänheten i Luthagen och omkringliggande områden.

Den befolkning som flyttat till de nybyggda bostäderna på Cementgjuteriets gamla område samt på Klockarängen har inte mycket grönområden att andas ut på. Om parken byggs ut enligt de senaste planerna kommer visserligen en mindre yta att vara tillgänglig för allmänheten. 

Men tänk efter! Sannolikheten för att andra boende i området skulle tränga sig in i Seminarieparkens utbyggda delar med en picknickfilt är rätt liten. En utbyggd park enligt planerna kommer otvetydigt att uppfattas som privat område. 

De planerade bostäderna i Seminarieparken får säkert högt attraktionsvärde. De som kan köpa en bostad får en fantastisk boendemiljö. Men genomförs planerna går alla de som bor i närområdet miste om en lika fantastisk allmän park.

Det finns fortfarande tid för en lösning, där byggföretaget får en annan tomt i utbyte och kommunen får möjlighet att anlägga en park, till glädje för alla.
 
Kersti Kollberg

Ladda ner som pdf