Författare: Inger Sjöberg

Publicerat

Uppsala planerar för biologisk enfald

Uppsalas detaljplaner föreslår ökad exploatering och minskning av grönområden trots klimathotet, skriver Inger Sjöberg

Denna sommar har nog alla i landet insett att klimathot finns på riktigt och att biologiska mångfalden minskar. Svår värme, översvämningar, dålig bärskörd pga minskad pollinering med mera. Många städer har ändrat sin stadsplanering, de låter åter träd och natur öka för att förbättra klimatet och minska artdöden. Men Uppsala fortsätter med förtätning och sin ”stadsläkning” som innebär att ta bort naturområden mellan stadsdelar för att ”läka” ihop dem med byggnader vilket minskar biologisk spridning. Kommunens detaljplaner föreslår ökad exploatering, mer och högre hus, minskning av grönområden och trädbestånd. 
Landshövdingen Göran Enander kom i höstas med ett åtgärdsförslag Färdplan för ett hållbart län -åtgärder för ekosystem och biologisk mångfald. Programmet innehåller sex fokusområden, bland annat byggd miljö där ökad hänsyn ska tas till biologisk mångfald i fysisk planering. Aktörer fick högtidligen skriva under hållbarhetslöftet och det har Uppsala kommun gjort genom Erik Pelling november 2020. 
Därefter har följande skett: 
Kommunen bestämde att hela skogsdungen med över 100 träd i Seminarieparken ska bort och ge plats till 110 bostäder trots att den 100-åriga parken där har flera rödlistade arter. Och kommunen har motsatt sig att parken skulle bli ett reservat och bevaras genom markbyte pga påstådda kostnader.
Sydöstra stadsdelarna med Linnéstigar och fin natur ska hårdexploateras med 21 500 bostäder och 1-2 broar som påverkar Årike Fyris djur och natur.
Ulleråker, Eriksberg och Gottsunda ska bli innerstadsliknande stadsdelar och tusentals träd tas ner.
Västra Librobäcks jordbruksmark ska bli industrimark.
Centralt ska många stora träd bort t ex i kvarteret Hugin. 
Stadsparken naggas av planerad spårvägslinje.
I Odinslund planeras 2, 3 och 4-våningshus i kvarteret Ubbo och parken försvinner. Den snart 200-åriga eken får det trångt, skyms, får garage under sig och klarar sig nog inte. Det kan finnas upp till 1500 olika arter i en stor ek, en fin symbol för biologisk mångfald.
Nu undrar jag: Är det bara att skriva under ett hållbarhetslöfte om biologisk mångfald och ekosystemtjänster och sedan planera tvärtom?
Saknar Uppsala krisinsikt?
Tidningen Aktuell Hållbarhet har gjort en lista på Sveriges miljöbästa kommuner 2021. Uppsala har åkt ner från plats 9 år 2020 till plats 75- 66 placeringar. Hur vill kommunen förklara det?

 
Inger Sjöberg, Uppsala
Publicerat

Kulturarvet förstörs om parken bebyggs

Kulturarv förstörs i onödan, UNT-artikel 2020-10-25

Bild: Pereric Öberg/Svenska aerobilder

På Plan-och byggnadsnämndens möte den 15 oktober antog man detaljplanen över kvarteret Seminariet och bestämde att hus med 110 lägenheter får byggas på idrottsplatsen i Seminarieparken. Detta trots att det råder pandemi och folk inte har kunnat mötas för att diskutera planen. Man kunde bordlägga planen tills pandemin är över. Men nej, kommunfullmäktige ska också besluta om planen i år.

Ylva Stadell, ordförande i nämnden förklarade för Lokalradion samma kväll, varför man trots all kritik vill bygga i parken. ”Det är bostadsbrist. Det finns bebyggelse där som man bygger i samklang med. Det är bra att fler människor får bo i det här fina området.”

Parker brukar inte vara till för att folk ska bo där och det finns betydligt fler än 110 tomma lägenheter i Uppsala. Enligt gällande detaljplan får man inte bygga bostäder i parken. Planen är för allmänt ändamål. Så håll inte fast vid felaktiga beslut!

Kommunen bryter mot sin parkplan och mot två miljödomstolar, som sagt att parken ska bevaras i sin helhet. Vad anser kommunens jurister om det?

Andra konsekvenser om planen antas är: 500 elever på skolan i Seminariet förlorar sin idrottsplats, som också är deras skolgård.

Allmänheten i ett förtätat område förlorar en fotbollsplan, tillgänglig kvällar och helger. Den ersätts av en fjärdedel så stor fotbollsplan, som kommunen sagt ska vara för mindre barn.

Luthagen förlorar en tilltänkt stadsdelspark på 4 hektar.

Resterande park kommer inte att upplevas som allmän eftersom rektors- och vaktmästarvillan blir privata bostäder med staket och utegrillar m m.

Där de 110 lägenheterna byggs kommer 110 stadsträd att tas ner. De bildar nu en tät trädridå runt idrottsplatsen och minskar luftföroreningar, är bra för klimatet och biologisk mångfald.

Byggs de 110 lägenheterna förlorar Sverige för alltid en historisk plats. Det är den enda kvarvarande seminariemiljön i landet med plan och yta enligt Seminariestadgan 1914 med seminarium, idrottsplats, träd och odlingar (som är överväxta men lätt kan återuppstå.).

Uppsala, lärdomsstaden, förlorar ett kulturarv, en symbol för vårt tidiga lärande, folkskolan som var för alla och utbildningen av lärarkåren. Seminariet är en kulturminnesbyggnad och omgivande miljö får inte förvanskas enligt plan-och bygglagen.

Nog finns det skäl att erbjuda mark någon annan stans för 110 lägenheter och vi kan få en underbar stadspark med t ex odling, spel, scen, skridskobana, parksoffor, café m m, – en träffpunkt för alla under och efter pandemier. Parker behövs.

Inger Sjöberg Seminarieparkens vänner