Författare: MWT

Det finns inte så många parker i Luthagen – utöver Geijersparken och Seminarieparken. 

Seminarieparken har redan omgärdats av nya huskroppar för boende. I parken finns fruktträd och bärbuskar, en utomhusscen med mera, allt planlagt med tanke på att lärandet inte enbart behöver ske inomhus.   
Istället för att bygga ännu fler bostäder i parken, vore det en god idé att ta vara på det unika och bygga vidare på det. En parklek, varsam renovering av rektorsbostaden och trädgårdsmästarbostaden, ett litet café … säkert finns det flera fina idéer om hur man kan utveckla och bevara Seminarieparken! 

Kanske till och med anställa en trädgårdsmästare som vet att tillvarata det som redan finns. Att använda de befintliga – såväl utomhus som inomhus – lokalerna till sport & kulturarrangemang som gör gott för lokalbefolkningen – alla åldrar –  och gynnar den biologiska mångfalden!

Att byggboomen kunde få vila och att Uppsala kommun och kommunpolitiker ville verka för bevarandet av biologisk mångfald, samt bidra till att skänka sina pensionärer en välkommenhetskänsla… hör också till önskemålen. Tänker på ovilligheten (?) att ordna pensionärsbiljett för bussresor i lokal och länstrafik, men också avsaknaden av offentliga toaletter ”på stan”.

Åse-Gun Åhslund, Uppsala

Att utveckla kvarteret för byggnation visar bara att man inte har vågat tänka i andra banor.

Vi var många som överklagade detaljplanen för kvarteret Seminariet, men mark- och miljödomstolen avslog samtliga överklaganden. Vi blev alla mycket besvikna. Föreningen beslutade därför att skicka en överklagan till mark- och miljööverdomstolen. Vårt främsta argument i denna överklagan är framför allt att peka på den biologiska mångfalden som under 100 år utvecklats i den orörda skogsdungen i den norra delen av kvarteret. 

Denna mångfald med rödlistade arter har inte på något vis tagits upp vare sig i kommunens dokument eller i svar från Länsstyrelsen. Den har ett värde i sig, och vi har inte rätten att förstöra arters livsmiljöer. I detta avseende är Seminarieparken med sin gamla skogsdunge unik i sin artrikedom. Småkryp, växter och fåglar har här funnit en trygg hemvist och är värd att bevara för kommande generationer. 

Föreningens ursprungliga ståndpunkt har varit att kvarteret Seminariet representerar ett kulturarv som Uppsala kan vara stolt över. Att då planera för att bygga hus och ta bort skogsdungen är att förvanska den ursprungliga kulturmiljön. Anläggningen präglas av det stilfulla utförandet och av hur väl de vackra byggnaderna var anpassade till en grönskande helhet. Att utveckla kvarteret för byggnation visar bara att man inte har vågat tänka i andra banor. Det finns en annan användning som är så mycket bättre. Kvarteret Seminariet kan i stället inspirera oss till ett grönare Uppsala. 

Uppsala växer och behöver göra det på ett klimatsmart sätt. Pandemin och klimatförändringarna påverkar redan nu stadsplaneringen runt om i världen. Man planerar in nya stora grönytor, platser för odling av växter och grödor, samt planterar träd i en aldrig tidigare skådad omfattning. Allt detta för att minska effekterna av kommande klimatförändringar och möjliggöra en svalare och mer skyddad tillvaro för alla som bor i städer. Därför skall vi ha kvar Seminarieparken. 

Kvarteret är perfekt i sin utformning – det har allt. Den kan åter axla sin folkbildande roll för att utbilda nya generationer i trädgårdsskötsel. På så sätt kan Seminarieparken bli ett stöd för en småskalig trädgårdsproduktion av livsmedel både i vår egen region och i hela Sverige. Uppsala skulle med Seminarieparken få en ny attraktion som kommer att locka till sig många besökande inom vitt skilda områden som utbildning, friluftsliv, hälsa, natur- och kulturarv och turism.  
 
Thomas Back, ordförande i Seminarieparkens vänner
 
Karin Ericsson, styrelseledamot i Seminarieparkens vänner