Kategori: Okategoriserade

Vi vill inte bara bygga ett Uppsala där människor bor, vi vill bygga ett Uppsala där människor trivs, skriver Karin Ericsson.

UPPSALA 13 JUNI 2020 02:59

Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många Uppsalabor är stolta över att bo i en grön, vacker och unik stad. Denna stolthet bygger på århundraden av genomtänkta och kloka stadsbyggnadsbeslut som format Uppsala till vad staden är i dag. Stadens gröna lungor utgörs bland annat av Stadsträdgården, Stadsskogen och Seminarieparken, där den senare enligt nuvarande styre med fördel kan byggas igen. Men medan andra partier sviker sina väljare håller Centerpartiet fast vid sin linje, och vi gläds åt alla seriösa artiklar och insändare i UNT som protesterar mot den föreslagna byggnationen.

Kvarteret Seminariet är med sin park, trädgård och lek- och idrottsplan ett uppskattat inslag i området. I rådande coronatider är det dessutom kanske inte bara uppskattat utan snarare nödvändigt för hälsan då det erbjuder en möjlighet att kunna umgås på distans i en grön och stadsnära miljö. Mittenstyret verkar dock vara överens om att det här inte är något värt att bevara, något vi anser vara hyckleri då man inrättar naturreservat här och där för att sedan decimera den centrala grönskan som är värdefull för stadens välmående. Seminarieparken har dessutom en fantastisk biologisk mångfald.

Centerpartiet reserverade sig redan vid beslut om plansamråd och yrkade senare avslag i Plan- och byggnadsnämnden till beslutet att ställa ut detaljplanen för granskning. Vi anser att planförslaget strider mot Förvanskningsförbudet enligt Plan- och bygglagen 8 kap 13 § som säger ”En byggnad eller bebyggelsemiljö som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas”.

En byggnad eller bebyggelsemiljö kan även vara särskilt värdefull om den tydliggör samhällsutvecklingen, vilket folkskoleutbildningen som bedrevs på platsen är ett utmärkt exempel på och utgör ett bevis på folkskolans betydelse för det svenska välfärdssamhället som utvecklades under 1900-talet. Av de folkskoleseminarier som byggdes enligt 1914 års seminariestadga är seminariet i Uppsala det enda som finns kvar med sin ursprungliga yta och plan. I en stad som gärna lyfter fram kunskapens och bildningens värden borde denna historiska berättelse skyddas, inte byggas bort.

Uppsala ska vara en hållbar stad, och en viktig hållbarhetsaspekt är att vårda och utveckla våra grönområden i staden. Byggandet måste dock ske med omsorg och eftertanke. Vi vill inte bara bygga ett Uppsala där människor bor, vi vill bygga ett Uppsala där människor trivs. Våra efterkommande ska känna samma stolthet över det Uppsala vi bygger, som vi känner över det Uppsala som våra företrädare lämnat till oss.

Karin Ericsson, ledamot Plan- och byggnadsnämnden

Insändare i UNT från styrelsemedlemmar i Seminarieparkens vänner:

Det är ledsamt att kommunen med utnötningstaktik åter sänder ut en detaljplan över kvarteret Seminariet med förslag på 110 bostäder i parken. Både Mark- och miljödomstolen och Mark-miljööverdomstolen har bestämt att parken ska behållas i sin helhet, något som kommunen inklusive kommunjurister tydligen tycker man kan strunta i. Det har aldrig varit tänkt att området ska användas för bostäder. Gällande detaljplan anger att det ska vara för allmänt bruk. Nu vill man bygga hus på idrottsplatsen och bostäder i rektors- och vaktmästarvillan för privatpersoner. Hur allmän blir parken då?

Varför vill Länsstyrelsen, domstolarna, SLU, kulturföreningar och allmänheten, många tusen personer, att helheten bevaras?

Jo, för att Seminariet är unikt i Sverige som den enda kvarvarande seminarieträdgården med yta och plan enligt seminariestadgan från 1914.  Lärdomsstaden Uppsala är inte bara sina universitet och bör bevara seminariemiljön som symbol för folkskolans betydelse i samhället. Byggnaderna med park har så stort kulturellt värde att ansökan om byggnadsminnesförklaring föreligger. Centerpartiet anser att planförslaget strider mot Förvanskningsförbudet enligt Plan- och bygglagen 8 kap 13 § som säger ”En byggnad eller bebyggelsemiljö som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas”. Och enligt den internationella Florensdeklarationen ska historiska trädgårdar bevaras.

Kommunen vill minska fotbollsplanen till en fjärdedel. Den används som skolgård och varje elev skulle i så fall bara få en yta av 7 kvm mot 20-30 som är regel. Den lilla fotbollsplanen ska endast få användas av yngre barn efter skoltid. (=kväll !?)Varför inte behålla en fullstor fotbollsplan för alla i den starkt förtätade stadsdelen?  Och den luftrenande trädridån med 110 löv-och barrträd mot den trafikerade gatan ska bort. Folkhälsa var viktigt förr på Seminariet.

De återkommande byggplanerna i Seminariet har varit hårt kritiserade i åratal. Nu under kristid då folk inte kan träffas begär man svar inom bara 3 veckor. Medan man under samma tid får 6 veckor för att besvara planen om att bygga en ny Vaksala kyrkskola då den gamla är otjänlig. Uppsala kommun handlar odemokratiskt.

Lösningen är att Seminarieparken blir stadspark och nuvarande markägare får annan mark för bostäder.

Vi hoppas att alla som vill bevara hela den underbara seminarieträdgården skriver till kommunen på nätet eller i brev till Plan-och byggnadsnämnden före den 6 maj.

För Seminarieparkens vänner

Gunnel Lindh, ordförande                         Jacqueline Altberg, styrelsemedlem

Lars O. Eriksson, styrelsemedlem            Inger Sjöberg, styrelsemedlem

Meta Troell, styrelsemedlem