Författare: MWT

Att utveckla kvarteret för byggnation visar bara att man inte har vågat tänka i andra banor.

Vi var många som överklagade detaljplanen för kvarteret Seminariet, men mark- och miljödomstolen avslog samtliga överklaganden. Vi blev alla mycket besvikna. Föreningen beslutade därför att skicka en överklagan till mark- och miljööverdomstolen. Vårt främsta argument i denna överklagan är framför allt att peka på den biologiska mångfalden som under 100 år utvecklats i den orörda skogsdungen i den norra delen av kvarteret. 

Denna mångfald med rödlistade arter har inte på något vis tagits upp vare sig i kommunens dokument eller i svar från Länsstyrelsen. Den har ett värde i sig, och vi har inte rätten att förstöra arters livsmiljöer. I detta avseende är Seminarieparken med sin gamla skogsdunge unik i sin artrikedom. Småkryp, växter och fåglar har här funnit en trygg hemvist och är värd att bevara för kommande generationer. 

Föreningens ursprungliga ståndpunkt har varit att kvarteret Seminariet representerar ett kulturarv som Uppsala kan vara stolt över. Att då planera för att bygga hus och ta bort skogsdungen är att förvanska den ursprungliga kulturmiljön. Anläggningen präglas av det stilfulla utförandet och av hur väl de vackra byggnaderna var anpassade till en grönskande helhet. Att utveckla kvarteret för byggnation visar bara att man inte har vågat tänka i andra banor. Det finns en annan användning som är så mycket bättre. Kvarteret Seminariet kan i stället inspirera oss till ett grönare Uppsala. 

Uppsala växer och behöver göra det på ett klimatsmart sätt. Pandemin och klimatförändringarna påverkar redan nu stadsplaneringen runt om i världen. Man planerar in nya stora grönytor, platser för odling av växter och grödor, samt planterar träd i en aldrig tidigare skådad omfattning. Allt detta för att minska effekterna av kommande klimatförändringar och möjliggöra en svalare och mer skyddad tillvaro för alla som bor i städer. Därför skall vi ha kvar Seminarieparken. 

Kvarteret är perfekt i sin utformning – det har allt. Den kan åter axla sin folkbildande roll för att utbilda nya generationer i trädgårdsskötsel. På så sätt kan Seminarieparken bli ett stöd för en småskalig trädgårdsproduktion av livsmedel både i vår egen region och i hela Sverige. Uppsala skulle med Seminarieparken få en ny attraktion som kommer att locka till sig många besökande inom vitt skilda områden som utbildning, friluftsliv, hälsa, natur- och kulturarv och turism.  
 
Thomas Back, ordförande i Seminarieparkens vänner
 
Karin Ericsson, styrelseledamot i Seminarieparkens vänner

Utbyggnadsplanerna för kvarteret Seminariet i Uppsala hamnar på nytt i domstol.

Tvisten om Uppsalas för närvarande mest omdiskuterade byggplan går vidare. För fyra veckor sedan gav en majoritet i kommunfullmäktige klartecken för nya bostadshus med 110 lägenheter i Seminarieparken mot Fyrisvallsgatan. På måndagen hade ett tiotal överklaganden lämnats till kommunen. Det innebär att Seminariet nu åter hamnar på mark- och miljödomstolens bord.Flera av de närboende som nu överklagat planen stöder sig på en tidigare dom från högsta instans, mark- och miljööverdomstolen, som 2014 satte stopp för dåvarande byggplaner. Enligt de klagande innebär den domen att all utbyggnad i Seminarieparken – även den nu rejält bantade planen – strider mot kraven på skydd för byggnaderna och parken.

Föreningen Seminarieparkens vänner skriver i sitt överklagande att den välbevarade miljön med seminariebyggnaderna, parken, trädplanteringar och fotbollsplan är unik i landet och utgör en helhet med ”dokumenterat stort kulturvärde av riksintresse.” Föreningen anser också att planförslaget innebär en privatisering av merparten av park och trädgård och strider mot förvanskningsförbudet i plan- och bygglagen.  

Andra invändningar från boende gäller behovet av gröna ytor som är öppna för allmänheten i stadsdelen. Flera klagande pekar på att befolkningen ökat kraftigt i närområdet när Librobäck och Börjetull byggts ut med hundratals bostäder. En del av den i dag privatägda marken ska bli allmän park och rustas upp i samband med den planerade utbyggnaden, men motståndarna anser att alltför stora ytor ändå blir privata bostadsgårdar. 

Byggplanerna har varit aktuella i över 15 år. Hösten 2013 sade mark- och miljödomstolen nej till dåvarande utbyggnadsförslag som var större än dagens, med högre hus som tog mer parkmark i anspråk. Högsta instans satte sedan definitiv punkt för byggplanerna. Enligt domen skulle en utbyggnad innebära så allvarlig skada på den samlade miljön, klassad som riksintresse, att den inte kunde godkännas.  Det finns ännu inget besked om när domstolen tar upp klagomålen mot dagens planförslag till prövning.

Ola Lindqvist