Insändare2025-04-10 UNT
Många som besöker dagens Seminariepark uttalar sin uppskattning och tycker den är fin. Tyvärr är de ovetande om anläggningens kulturhistoriska värden, den folkskollärarutbildningen som bedrevs där, och som präglade hela kvarteret med dess nationalromantiska byggnader, park och trädgård.
Styrelsen i Seminarieparkens vänner har sedan den omstridda detaljplanen för kvarteret Seminariet vunnit laga kraft ansett att det som blev kvar som allmän park skulle synliggöra trädgårdens kulturhistoriska värden. I den omstridda detaljplanens planhandling tydliggjordes trädgårdens värden på så vis att den återspeglade de ursprungliga odlingsytorna och växtligheten i parkdelen.
I ett upprättat exploateringsavtal mellan kommunen och Bonava ingår både ritningar och beskrivningar av hur de viktiga historiska delarna ska synliggöras. Trots de inslag som bevarats i kommunens förslag på parkens utformning ser vi att det finns flera insatser som kan göras för att hedra minnet av Seminarieträdgården. Vi vill med andra ord få kontakt med stadsträdgårdsmästaren och ordförande för Gatu- och samhällsmiljönämnden för att diskutera vad som i dagsläget kan göras för att följa de ovan nämnda beslutade dokumenten.
Det går naturligtvis inte att återgå till trädgårdens ursprungliga utformning men med enkla åtgärder kan karaktäristiska inslag återskapas. Tillsammans med en informationstavla med bilder och ursprungliga ritningar på trädgårdsanläggningen kan stora kulturhistoriska värden som visar folkskoleutbildningens betydelse för vårt välfärdssamhälles utveckling synliggöras. Ett bildningsideal som måste ges den respekt det förtjänar och göras känt för fler.
Utan våra tidiga och framgångsrika överklaganden hade kvarteret Seminariet varit ett ordinärt bostadskvarter – där trädgården för alltid varit utplånad.
Karin Ericsson, ledamot i Seminarieparkens vänner
Thomas Back, ordförande Seminarieparkens vänner,
PO Sporrong, styrelseledamot Vårda Uppsala